Innan en behandling kan påbörjas behöver en noggrann bedömning göras. Det sker vanligen under 1-3 besök beroende på problemställning och omständigheter. Främst handlar det om samtal där du som klient får beskriva det du vill ha hjälp med, men det kan även kompletteras med frågeformulär eller andra sätt att inhämta relevant information. Terapeuten ger sedan en beskrivning av hur problemet kan ha uppstått, vad som gör att problemet vidmakthålls och hur en behandlingsinsats kan tänkas se ut. Både bedömningen och behandlingen är ett samarbete mellan klient och terapeut, där terapeuten bidrar med sin expertkunskap om psykisk problematik och behandlingsmetoder och klienten bidrar med sin expertkunskap om sig själv och sin situation.

Inte minst viktigt under bedömningen är din upplevelse som klient: Verkar terapeuten kompetent? Litar jag på honom/henne? Känns det ok i relationen? Har jag fått en begriplig behandlingsplanering?

Ibland kan insatsen bestå av några enstaka konsultationer, ibland kan en längre psykoterapi vara det som krävs eller önskas. Ibland kan den tidsmässiga ramen styras av yttre faktorer, t ex finansiering från arbetsgivare eller försäkringsbolag, vilket också tas med vid bedömningen och eventuell behandlingsplanering.

När du har kontakt med din läkare/psykolog/psykoterapeut kan du lita på att denne har tystnadsplikt. Alla besök journalförs och du har som klient alltid rätt till din egen journal. Ingen annan får del av den, annat än om du själv ger ditt samtycke till det.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsnamn på psykoterapier som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu. Ett centralt antagande är att förändringar av tankemönster kan ge känslomässiga förändringar och beteendeförändringar, och vice versa.

Oavsett vilket problem som behandlas, kännetecknas KBT av ett strukturerat upplägg och ett undersökande samarbete mellan terapeuten och klienten. Klienten informeras om arbetssättet och sedan kartlägger man med en så kallad beteendeanalys vad som utlöser problemen och vad som gör att de kvarstår. Detta utmynnar i en behandlingsplan som provas och utvärderas under behandlingens gång. Hemuppgifter är en viktig del av behandlingen, där nya förhållningssätt testas och följs upp.

Schematerapi är en vidareutveckling av KBT. I denna terapi influeras man av anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Utgångspunkten i schematerapi är att vi föds med grundläggande känslomässiga behov och att dessa behöver tillgodoses i nära relationer för sund utveckling och mognad. Det kan handla om anknytning, säkerhet, kärlek, empati, utmaningar, frihet, mm. När behoven tillgodoses på ett bra sätt (tillräckligt bra) under uppväxten utvecklar vi inre styrkor och färdigheter såsom tillit, trygghet, självkänsla. Om behoven inte tillgodoses, utvecklar vi istället känslomässiga sår. Dessa så kallade scheman kan vara känslor av värdelöshet, övergivenhet, utanförskap… För att skydda oss mot smärtan i såren använder vi oss intuitivt av skyddsstrategier som undandragande, attack, anpassning. Skydden lindrar på kort sikt, men riskerar att ställa till det och medföra lidande/psykisk ohälsa på lång sikt eftersom de vidmakthåller såren.

I jämförelse med övrig KBT har man större fokus på uppväxterfarenheter, upplevelsebaserade övningar och man utnyttjar i stor utsträckning terapirelationen som bas för förändring.

Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en behandlingsmetod som från början tagits fram för att hjälpa människor bearbeta minnet av påfrestande händelser. Metoden bygger på en modell om adaptiv informationsbearbetning, som handlar om människors förmåga att psykologiskt självläka efter störande händelser. Ibland hakar denna process upp sig, t ex vid svåra händelser och upplevelser såsom olyckor, våld, övergrepp, mm. Ett annat sätt att uttrycka det är att informationen som vår hjärna tagit in lagras på ett dysfunktionellt sätt. Det kan t ex yttra sig som upplevelser av att fortsatt vara i fara, att plågas av skuldkänslor eller känslor av värdelöshet. Vid behandlingen tar man reda på vilka olika komponenter ett plågsamt minne har: inre bilder, negativa tankar, känslor, kroppsförnimmelser. Därefter tillförs bilateral stimulering, t ex genom ögonrörelser fram och tillbaka (höger-vänster). Det verkar som att denna stimulering underlättar hjärnans processande och målet med behandlingen är att minnet inte längre ska vara störande, att man hittar ett nytt sätt att hantera och förhålla sig till det man varit med om. Terapiprocessen i sig kan aktivera starka känslor och associationer även till andra händelser och minnen.

Mottagning Vita Bergen tillhandahåller handledning för olika yrkesgrupper och med olika inriktning. Behov av handledning uppstår ofta i det professionella mötet med andra behövande människor, för att utvecklas i sin metod, för att få avlastning och minska risken för sekundär traumatisering/utmattning, för att fungera bättre som arbetsgrupp/enskild medarbetare/ledare. Om man arbetar som psykoterapeut med EMDR som metod behöver man också handledning.

Handledningen kan ges både individuellt och i grupp, i Mottagning Vita Bergens lokaler eller hos den som ska få handledning. Det finns också möjlighet att handledningen sker på distans genom digitalt möte.

Mottagning Vita Bergen har en mångårig och bred kompetens inom området psykisk ohälsa, både förebyggande och behandlande, privat och på arbetsplatsen, samt stor vana att föreläsa på teman inom detta område. Specialområden är stress, kris, trauma, PTSD, strukturell dissociation, KBT och EMDR.

Mottagning Vita Bergen har stor samlad erfarenhet av att ge krishantering till både individer och grupper. Det finns möjlighet att sluta både direktavtal angående enskilda anställda med behov efter specifika händelser, samt mer omfattande ramavtal för garanterad tillgänglighet och ett mer långsiktigt arbete med den psykosociala arbetsmiljön. Hur ser er beredskap ut om något inträffar på arbetsplatsen? Olyckor, hot, våld, katastrofer, konflikter, trakasserier, mm kan inträffa på vilken arbetsplats som helst. Men vissa branscher är mer riskfyllda än andra. Arbetsgivaren har ett omfattande ansvar både när det gäller att förebygga risker innan något hänt och att tillse att den drabbade får stöd/behandling efter något hänt.